Andra tävlingen för året = kaos

Igår så gav Cilla och jag oss ända upp till Jönköping för att tävla! Lite långt kanske men det var en väldigt trevlig resa och med två så blarrande fånar så var det inte tyst i bilen en sekund :)

Väl uppe i Jönköping så körde vi givetvis fel och hamnade inne i stan istället för utanför. Tillslut så hittade vi ut och såg ridhuset där vi skulle vara men ingen nedfart så det blev lite snurrande fram och tillbaka innan vi kom rätt. Tur att vi åkte i tid annars hade det nog kört ihop sig skulle jag tro.

När vi skulle anmäla oss så var det trångt och rörigt, massa hundar och folk som hela tiden stod i vägen när man skulle ta sig fram så första intrycket för oss blev inte så himla bra. Att vi sen såg att det var tre banor inne i ridhuset gjorde inte saken bättre, trångt och jäkligt och de stackars 1:orna skulle gå i mitten av allt.

Vid lottningen så tyckte dom att vi skulle ta med hundarna men Oska och Blossom fick sitta kvar i bilen istället vilket jag är väldigt glad över. Jag tycker nog att Oska kan vara tjurig mot andra hundar men det kryllade av de som var värre! Hundar som gjorde utfall mot både människor och hundar i trånga passager... Lottningen var även den lite kaos, folk blarrade för fullt och man hade svårt att höra vad de sa.

Cilla och B drog nr 1 och med detta så missade jag deras program eftersom vi hade platsliggning och sittande under den tiden, lite synd eftersom jag gärna hade filmat dom. Men de gjorde en jättefin tävling med 233 p, andra pris och andra plats. Fasiken att jag missade er Cilla!!!

När det gäller min och Oskas presation så kan jag inte säga likadant...jag bröt efter apporterings dirigeringen...
Sittande och liggande i grupp var jättebra, ingen hästskit fick hon i sig denna gången;)
Fria följet var jag inte riktigt nöjd med men det såg bättre ut än vad jag trodde när jag såg filmen. Tyckte nog att tävlingsledaren kunde varit mer tydlig i sina kommandon, man fick inte en chans att förbereda hunder för halter eller någonting.
Sen kom dumrutan och där återkom vårt vanliga problem, hon sätter sig inte! Hon var på väg men valde att stå kvar istället....vid position ligg så åt hon hästskit så att hon storknade tro jag.
Det var vid just detta moment som det började köra ihop sig för oss. Hon kändes osäker och det var precis som hon inte ville gå på vissa ställen och kollade ned i backen hela tiden.
Inkallningen var det bättre fart på men jag fick dra till med ett dk vid läggandet för hon tvekade en del där.
Sen gick det fullständigt åt skogen...När vi skulle skicka till rutan så ställde jag upp ett par meter ifrån skickpunkten vilket jag alltid gör för att förbereda henne. Då kommer tävlingsledaren och ställer sig framför oss och säger att vi skall gå fram till punkten och förbereda oss för rutan, där var vår koncentration borta :( Konen var inga problem men när vi skulle skicka till rutan så tog hon fäste på konen vid dumrutan istället och låste sig där, sen lyssnade hon inte en dugg...
Apporteringdirigeringen blev som så här. Först skulle jag gå och välja apport sen gå och ställa mig på utgångspunkten, kändes rätt bra så här långt och Oska hade fokus på konen...vad händer då kan man tro??? När tävlingsledaren har lagt ned sista apporten så springer han där ifrån och där försvann den lilla koncentretion vi hade igen...."morrr" Oska tar fäste på honom istället och är inte alls med när jag sänder till konen. Det var nu jag bröt för jag kände att det började bubbla i mig och jag vill inte förstöra det som vi har jobbat med nu hela hösten och vintern...

Så Cilla och jag begav oss mot Öland igen och det var lika trevligt på hemvägen kan jag säga, inte många tysta stunder där inte...
Nu måste vi träna på att ha fler koner på planen när vi kör, fler störningsmoment, och tävlingsträna mer. Vi har inte gjort det på länge men ska man komma vidare så måste här läggas upp en plan av det mer ordentliga hållet tror jag. Tror nog att Oska kände av att man redan från början kände att det var rörigt, B hade varit låg också och det brukar inte den damen vara.

Men tack Cilla för trevlig sällskap och som sagt tänk vad man upptäcker när man sitter och blarrar i ett par timmar!!!

Ha det gott