Nu har jag gjort det...

anmält mig till lydnadstävlingen alltså... Fick en massa kloka ord från en massa kloka människor så nu har jag anmält mig och Oska till elit lydnaden på hemmaklubben. Måste erkänna att det känns rätt nervöst för hur mycket man än tränar så kan man ju alltid träna lite mer. Men någonstans måste man ju börja :)

När det gäller fjärren så gjorde jag som Lena sa, påminde henne om vad det var hon skulle göra och tog det från steg ett igen så det har lossnat nu.
Anjas tips om rutan var mycket bra men nu tänker jag utöka den idén lite. Som det är nu så visar jag henne targeten och sedan går där ifrån och gör något annat och när vi kommer tillbaks så tar hon det klockrent. Nästa steg är att gå och visa henne den och gå där ifrån och göra något. Sedan så sätter jag undan henne och går och flyttar rutan (med target i) och tar ut henne och gör samma sak. Detta för att jag vill att hon verkligen skall ta min dirigering. Mycket flyttande på rutan blir det men man kanske kan muta sina barn till att hjälpa till...

Idag har vi varit och spårat, jag och Oska. Ärligt talat så la jag ett riktigt skitspår till henne för det stod vatten på vissa ställen där jag skulle fram och det var endast öppen terräng (Ölands alvar). Spåret låg på ca 900-1000 meter och där var 6+slut. Hon fick med sig 4+slut in men hon kämpade tappert men det var inte lätt för henne. Hon gick bort sig en gång men hittade tillbaks tillslut. När jag nu tänker efter så undrar jag inte om det var en massa fotspår där hon gick bort sig och att hon bytte spår utan att jag såg vad som hände. Men hon vände tillbaka så det blev bra i slutänden.

När vi spårat klart så gick vi till bilen och utan att jag fattade något så dök det plötsligt upp en hund på andra sidan vägen. Inte populärt enligt min lilla fröken som promt skulle se till att den där fulingen försvinner här ifrån. Nu var det stängsel mellan dom men hon var inte dummare utan att hon hittade trappan som gick över stängslet men där tog hela resan slut. Jag hade hunnit ifatt henne och fick tag på henne när hon var påväg över och tog ned henne på rätt sida igen. Visserligen så kom den andra hunden över istället men hon följde med mig till bilen med den andra hunden i hasorna. Skönt att veta att hon litar på mig i sådana lägen och att hon inte behöver lägga ner så mycket energi på att bråka.

Jag hade tänkt att Limbo skulle spåra också idag men han brände allt sitt krut på att inte vilja gå över en trapp!!! När vi skulle gå över första gången så traskade han över utan problem men när vi skulle tillbaks så satte han sig ned som en tjurig liten barn unge som inte får som han vill. Det tog 20 MINUTER!!!! att få över honom och då kan jag tillägga att jag tillslut knuffade upp honom, annars hade vi väl stått där fortfarande ;)

Så nu ligger det två lerhögar ute i tvättstugan som inte förstår varför de måste vara där ute.... Själv så ska jag med en kompis och montera ned ett kök!

Ha det gott...