Hmmm...

Undra om jag har tagit mig vatten över huvudet nu...

På träningstävlingen igår så var det verkligen INGENTING som fungerade! Nu tänker väl en del av er att jag överdriver men så är inte fallet. Vi nollade nästa alla moment plus att vi hade skitdåligt på fria följet som i vanliga fall är vårt bästa moment. Jag skulle kunna berätta i detalj om denna katastrof men det har jag ingen lust med, nya tag och mer träning! Jag har faktiskt hela 2!!! veckor på mig.

Då lägger vi det åt sidan och berättar om vår spårträning istället...
Igår så blev det ett kilometerspår med 7+slut till Oska. Upptaget gick lite si så där men hon kom till rätta fort ändå. Sen bara tuffar det på. Efter halva spåret så fastnade hon i ett snår och kom först inte loss men slet sig loss så att selen gick av. Nu trodde jag inte att hon ville spåra vidare men man ska inte tro så mycket hela tiden. När jag hade klappat om henne och selat på igen så tuffade hon vidare som om ingenting hade hänt. En apport gick hon över med det var i slutet och hon var trött. Måste träna upp spår konditionen mera!

Uppletandet gick bra, hon hämtade fyra föremål på bra tid men sen blev det tungt för hennes lilla huvud så Limbo fick komma ut och hämta det som var kvar i rutan. Man kan alltid lita på honom, den lilla duracell hunden!

Men för att återgå till gårdagens träningstävling så var inte allt botten inte!!!

Många grattis kramar till Susanne och Cia som vann med uppflyttningspoäng (våra domare på träningstävlingarna är inte nådiga). Det lönar sig att ha tålamod, önskar att jag hade lite mer av den varan...

Världen bästa Cia!!!!