Hmmm...

Undra om jag har tagit mig vatten över huvudet nu...

På träningstävlingen igår så var det verkligen INGENTING som fungerade! Nu tänker väl en del av er att jag överdriver men så är inte fallet. Vi nollade nästa alla moment plus att vi hade skitdåligt på fria följet som i vanliga fall är vårt bästa moment. Jag skulle kunna berätta i detalj om denna katastrof men det har jag ingen lust med, nya tag och mer träning! Jag har faktiskt hela 2!!! veckor på mig.

Då lägger vi det åt sidan och berättar om vår spårträning istället...
Igår så blev det ett kilometerspår med 7+slut till Oska. Upptaget gick lite si så där men hon kom till rätta fort ändå. Sen bara tuffar det på. Efter halva spåret så fastnade hon i ett snår och kom först inte loss men slet sig loss så att selen gick av. Nu trodde jag inte att hon ville spåra vidare men man ska inte tro så mycket hela tiden. När jag hade klappat om henne och selat på igen så tuffade hon vidare som om ingenting hade hänt. En apport gick hon över med det var i slutet och hon var trött. Måste träna upp spår konditionen mera!

Uppletandet gick bra, hon hämtade fyra föremål på bra tid men sen blev det tungt för hennes lilla huvud så Limbo fick komma ut och hämta det som var kvar i rutan. Man kan alltid lita på honom, den lilla duracell hunden!

Men för att återgå till gårdagens träningstävling så var inte allt botten inte!!!

Många grattis kramar till Susanne och Cia som vann med uppflyttningspoäng (våra domare på träningstävlingarna är inte nådiga). Det lönar sig att ha tålamod, önskar att jag hade lite mer av den varan...

Världen bästa Cia!!!!

Kan våren vara på gång tro??

Sitter och hänger vid datorn just nu fast egentligen så skulle man har varit ute i det fina vädret men jag har haft 2 kurser på raken och är lite allmänt trött om jag ska vara ärlig. Jag får nöja mig med att sitta och titta ut genom fönstret istället...

Under veckan som gått så har vi tränat rätt flitigt både på lydnaden och brukset. När det gäller rutan träningen så funkar min idé rätt bra om jag får säga så. Hon tar rutan på första skicket, det spelar ingen roll hur många gånger jag flyttar den. Target plattan kommer att få ligga kvar till det blir tävling, jag struntar i att ta bort den och håller tummarna för att det går som jag vill. Vi har en träningstävling snart och då får man ju se hur långt man har kommit.

Vår krypträning går lite si så där men något positivt har det kommit ur den iallafall. Limbo som inte kan kryp är specialist på detta, men tyvärr bara när jag vill att Oska ska krypa. Han kommer som en lite rem över gräsmattan och gör ett jättefint kryp men när jag ska göra det med honom bredvid mig så kollar han bara på mig som om jag vore helt galen....

Föresten.... Kerstin och Ockra kommer och ska tävla på påskafton hos oss på Ölands BHK så det blir kanske en liten, liten kennelträff trots allt. Nu gäller det bara för systrarna O att visa vad dom går för! Ser verkligen fram emot detta!

Här hemma så har dom inte blivit riktigt friska ännu utan det verkar som om Per har åkt på en omgång till med förkylning och även Pontus ligger i farozonen just nu. Själv så vill jag INTE ha tillbaks den förkylningen som vi hade för några veckor sedan, fy attan vad långtråkigt!

Täcke, kudde och en bra film väntar på mig inne i vardagsrummet och det känns rätt lockande nu så ha det så gott!!!

Nu har jag gjort det...

anmält mig till lydnadstävlingen alltså... Fick en massa kloka ord från en massa kloka människor så nu har jag anmält mig och Oska till elit lydnaden på hemmaklubben. Måste erkänna att det känns rätt nervöst för hur mycket man än tränar så kan man ju alltid träna lite mer. Men någonstans måste man ju börja :)

När det gäller fjärren så gjorde jag som Lena sa, påminde henne om vad det var hon skulle göra och tog det från steg ett igen så det har lossnat nu.
Anjas tips om rutan var mycket bra men nu tänker jag utöka den idén lite. Som det är nu så visar jag henne targeten och sedan går där ifrån och gör något annat och när vi kommer tillbaks så tar hon det klockrent. Nästa steg är att gå och visa henne den och gå där ifrån och göra något. Sedan så sätter jag undan henne och går och flyttar rutan (med target i) och tar ut henne och gör samma sak. Detta för att jag vill att hon verkligen skall ta min dirigering. Mycket flyttande på rutan blir det men man kanske kan muta sina barn till att hjälpa till...

Idag har vi varit och spårat, jag och Oska. Ärligt talat så la jag ett riktigt skitspår till henne för det stod vatten på vissa ställen där jag skulle fram och det var endast öppen terräng (Ölands alvar). Spåret låg på ca 900-1000 meter och där var 6+slut. Hon fick med sig 4+slut in men hon kämpade tappert men det var inte lätt för henne. Hon gick bort sig en gång men hittade tillbaks tillslut. När jag nu tänker efter så undrar jag inte om det var en massa fotspår där hon gick bort sig och att hon bytte spår utan att jag såg vad som hände. Men hon vände tillbaka så det blev bra i slutänden.

När vi spårat klart så gick vi till bilen och utan att jag fattade något så dök det plötsligt upp en hund på andra sidan vägen. Inte populärt enligt min lilla fröken som promt skulle se till att den där fulingen försvinner här ifrån. Nu var det stängsel mellan dom men hon var inte dummare utan att hon hittade trappan som gick över stängslet men där tog hela resan slut. Jag hade hunnit ifatt henne och fick tag på henne när hon var påväg över och tog ned henne på rätt sida igen. Visserligen så kom den andra hunden över istället men hon följde med mig till bilen med den andra hunden i hasorna. Skönt att veta att hon litar på mig i sådana lägen och att hon inte behöver lägga ner så mycket energi på att bråka.

Jag hade tänkt att Limbo skulle spåra också idag men han brände allt sitt krut på att inte vilja gå över en trapp!!! När vi skulle gå över första gången så traskade han över utan problem men när vi skulle tillbaks så satte han sig ned som en tjurig liten barn unge som inte får som han vill. Det tog 20 MINUTER!!!! att få över honom och då kan jag tillägga att jag tillslut knuffade upp honom, annars hade vi väl stått där fortfarande ;)

Så nu ligger det två lerhögar ute i tvättstugan som inte förstår varför de måste vara där ute.... Själv så ska jag med en kompis och montera ned ett kök!

Ha det gott...

Fick detta underbara kort från en av mina kursdeltagare.

Han är vacker min pojk...

Limbo